Idag har man varit ut på landet och firat av min älskade brorson på hans 2 årsdag. Var mysigt och sen fick jag umgås lite med min svägerska och fick små råd om hur jag eventuellt ska få bukt med mina saker med min unghund. Men något jag inte riktigt förstår är hur sjutton kan man bli så förskräckt trött. Men kanske beror på regn vädret vi haft. Och intryck vi fått och lantlig luft. Men skönt att komma ut på vischan i mellan åt. Och som tur såg jag inte en enda varg som tur var. I detta varg revir. Jag hade nog skitit på mig rejält i såna fall istället så vart det rejält blöta strumpor på promenaden.
Nej nu ut och ta natt kissen kring huset.
Kram